Mitt hår, någon annans inbrott

Sitter hemma hos svärfar med vidunderlig utsikt som synes. De är bortresta. Det har varit inbrott i deras likaledes bortresta grannars hus, så vi kom hit och jag skrapade plastsvärmors bil och körde ut och in med den. Nu väntar vi på polisen och glasmästaren åt grannen.

Tanken är att vi ska hinna till Ikea idag också (för typ 4e gången under våra snart 10 år tillsammans) och skaffa ben till vår dubbelsäng (som jag eg vill byta ut, för den köpte vi när vi flyttade ihop hösten 1999 från Liinas Peter). Men en sak i sänder. När vi fått ben på sängen kan jag skaffa platta lådor på hjul att ha under sängen och förvara kläder i. Mycket är bra med det nya huset, men mina kläder får inte riktigt plats. Ändå har jag nu rensat ut en halv flyttlåda med skor och två flyttlådor med kläder som jag ska försöka sälja på Tradera. När vi får nätkoppling.

Isse klippte mig. Jag är inte riktigt säker på om jag trivs i det ännu. Först fick jag en "Milla Jovovich från den där Calvin Klein-reklamen, åh jag blev så förälskad i den fisyren" (sa Isse), den var ganska 80-tal, jag påminde om nån från en film med trikåer, lite som hon i Flashdance eller ännu mer Jane Fonda för 20 år sen. När vi hade ätit lite risgrynsgröt beslöt Isse att hon skulle klippa mig lite kortare.

När hon var klar påminde jag mkt om min mamma (när hon var i min ålder). Lite pojkklippt och svarta glasögonbågar. Hm... som sagt, jag måste känna efter lite till. Oftast så behöver jag två veckor till tre månader för att växa in i mina nya frisyrer och få det stuk som känns bra. Sen går det ett par månader till och allt hamnar i fel längd och blir fel igen, så jag måste klippa mig igen. Som tur är eller hur man nu ska se på det, så växer mitt hår som ogräs och jag kan i princip raka mig men ha långt hår till sommaren.

Suck, solen börjar dala. Undrar om det blir nåt Ikea idag.