Peking mormors dumpling

Rekommenderas inte.
Dumplingarna är färdigkokta och ligger och torkar i sina byttor. Fyllningen är mosig och har okonventionella smaker som dill och lax etc. Jag är lite konservativ, jag vet. En i personalen sa att dillen smakar som nån krydda man använder i vissa regionala jiaozi. Fan tro't.

Bakgrunden till Mormors dumplingar är att ägarinnan till En gul och en ful har tröttnat på det myckna jobbet med den oförtjänt hyllade restaurangen. Det här innebär mindre slit. Smart.

Hon och hennes team är mycket bra på paketering. En gul och en ful är ett lysande krognamn. Pekingmormors dumplingar likaså. Inredningen är också mycket övertygande. Skylten kunde vara designad av Hergé. Fina svartvita eller handkolorerade porträttfoton från 60-, 70-talen. Såna som även finns i mina familjealbum.

Men tillbaka till huvudsaken. Dumplingarna är jättestora och trista. Och när de berättade om ägaren så mindes jag klart och tydligt att just så var dumplingarna på En gul & en ful. Degen är seg och klistrar fast på tänderna. Fyllningarna lösa och torra. Jag provade kyckling, fläsk och en vegetarisk. Den med dill ska ni definitivt undvika.

Samtidigt så är ju smaken som baken, så prova ni! Låt optimismen råda i tillvaron.