August 23, 2007

Lost in transfer

Päronen flög till Kina igår. Planet skulle ha gått tisdag kl 18, men det blev försenat med 6 timmar! Det var deras ressällskap tant och farbror Chen som ringt och kollat innan de gav sig av till Arlanda. Farbror Chen är en antikvitetsamlande amatörfiskare som på sin tid kedjerökte och svor som en borstbindare, de senaste åren har han blivit något mildare, även om jag fortfarande förfasas över hur otrevliga vissa äldre kinesiska män kan vara mot sina fruar.

På flygplatsen i Beijing (de måste ha anlänt ca kl 16 lokal tid) började (eller fortsatte, beroende på hur man ser det) bekymren. En rulle "antik" tavla som farbror Chen tagit med sig kom aldrig på bagagebandet. Mina föräldrar ville iväg och köpa flygbiljetter för fortsatt inrikes resa, så de gick ut genom tullen till inrikesflyget, medan tant och farbror stannade kvar innanför ankomstlinjen för att utröna tavlans öde. Päronen var dock av uppfattningen att de skulle fortsätta resan tillsammans, Chens kanske till och med skulle bo hos mina föräldrar några nätter, eftersom deras egen lägenhet (i samma stad) varit obebodd i 5 år.

Mamma och pappa fick vänta 6 timmar till nästa flyg. Under den tiden sprang pappa omkring och försökte hitta paret Chen. Inte ett spår. Pappa försökte ringa deras svenska mobiler utan framgång. Tyvärr hade han själv glömt ge sitt kinesiska mobilnummer till dem. När inrikesplanet till sist lyfte var det också utan vännerna.

Ungefär samtidigt fick jag samtal från farbror Chens dotter; hade jag hört från mina föräldrar? Var de framme? Det var då jag ringde min bror och fick veta allt det här. Klockan var snart 23 i Kina och han skulle hämta våra föräldrar vid midnatt. De stackarna hade fått vara på resande fot i 24 timmar istället för de vanliga 14. Visste inte hur jag skulle berätta för dottern att hennes föräldrar kommit bort. Glömde lägligt bort att ringa tillbaka med den nya obehagliga informationen.

Tänk om farbror Chen brusat upp och börjat bråka med flygplatspersonalen och blivit inspärrad av polis? Varför hade inte pappa låtit ropa efter dem via högtalarsystemet?

I morse ringde jag päronen i Kina. De hade fortfarande inte hört något av paret Chen. Nu var jag riktigt orolig. Bet i det sura äpplet och ringde dottern, som tack och lov kunde berätta att de åkt med ett senare plan och kommit fram vid 4-tiden på morgonen till en lägenhet täckt av fem års damm (kinesiskt damm, inte att leka med), avstängt vatten och avstängd telefon.

Jag är väldigt glad att de kommit till rätta.

4 Comments:

Blogger Amber said...

Vår värld som verkar så välordnad - utifrån vår vardag i alla fall... Och så kan det bli så tilltrasslat. Skönt att det löste sig iaf.

10:04 PM, August 23, 2007  
Blogger Martin said...

Den där lägenheten låter fantasieggande! Men vilken kapitalförstöring att inte hyra ut den.

11:34 PM, August 23, 2007  
Blogger Morelli said...

puh, vilken rysare...& lägenheten låter spännande..

8:53 AM, August 24, 2007  
Blogger Fluffgubben said...

Fem års damm.. jeeeeesus.
Med tanke på luftkvaliten i Kina bör dom fått skotta sig fram :)


//Vännen Norman

9:24 PM, August 24, 2007  

Post a Comment

<< Home

eXTReMe Tracker Bloggtoppen.se