Istället för Aalto-vas nr 2

Vi fick en Alvar Aalto-vas i julklapp av svärfar och plastsvärmor. Vi hade redan en,(det var när jag såg att den så småningom blivande maken hade en AA-vas som jag på riktigt förstod att jag hade störtat in i medelklassen) men som svärfar sa: "Jaså, ja, vi har fem."
Man kan aldrig ha för många Aalto-vaser, tänkte jag.
Men så fick jag en stark längtan efter en sifon, eller något annat som man kan kolsyra sitt eget vatten med. Hade nämligen en gång läst i en Cint-ledare att kolsyremaskinen var det bästa skribenten köpt på år och dar. Förutom att man slipper släpa hem en massa vatten i onödan så är det bättre för miljön när butiker inte säljer lika mycket tungt bubbelvatten som måste fraktas dit. För att inte tala om hur mycket bakterier som kan finnas i flaskorna som ofta får stå i många månader innan de når konsumenten. Ja, jag vet att jag kör lite skräckpropaganda här, men oj, vad det känns nyttigt!