Dag ett i Bogota

Hej min älskade familj!
Dagen började med frukost. Fast först sov jag rätt dåligt för jag känner av höjden i Bogota som ligger på 2600 m över havet. Det e typ samma höjd som Sveriges högsta berg Kebnekaise!

Jag känner liksom ett tryck över bröstet och att jag inte får tillräckligt m syre. Så jag försöker ta djupa andetag. Men hjärtat slår snabbare oxå och man får nästan lite panikkänsla.

På frukostbuffen fanns soppa m oxkött och potatis. Det var perfekt för mig.

Första programpunkten var guldmuseet. Det var fint men lite opedagogiskt. Det stod inte när sakerna tros vara gjorda t ex. Vår guide Carlos är jättegullig (jag tror han är en bög som ej kommit ut ur garderoben, men d e säkert svårt i ett katolskt land som colombia) men inte helt tydlig eller verbal.

Vi gick lite i gamla stan som heter Candelaria. Där var jättefint! Väldigt färgstarka byggnader som påminde om bilder från Kuba.

Fantastiskt vackert också m bergen i bakgrunden.

Sen åkte vi ytterligare 600 m upp i en linbana till berget Mont Serrat. Det är så grönt och prunkande här! När jag kom upp dit fick jag lite mer panikkänsla. Syret kändes ännu knappare där och efter att ha gått några trappsteg var jag helt andfådd. Var tvungen att röra mig långsamt och stanna och vila ofta.

Vi åt lunch med två tjejer från turistdepartementet. De var söta. Den ena av dem kändes otroligt pr-mässig. Hon bara pratade hela tiden om hur fantastiskt Colombia är.

Maten var underwhelming, men till middag blev det fantastiskt! Då åt vi på ett ställe som heter Andrés Carne de Res. Det är känt för att ha gott kött. De hade dock jättegoda smårätter innan oxå, t ex små ugnstekta potatisar typ stora som en tumnagel. Sååå goda! Sen fanns en potatis m god sås. Sen friterad fläsksvål m sås. Avocadoblandning. Friterade plataner. Skitgott! Majs med ost.

Sen kom köttet in. Det var jättegott! Särskilt oxfilén som grillades inlindat i linneduk m salt och oregano tills duken var helt sönderbränd.

Vi dansade också, för det gör man där. De har en lite orkester som går runt och spelar och dansar. Den kvinnliga saxofonisten var skitbra! En kille som liknade Ola Salo i paljettkavaj fick oss att dansa och gav oss såna dära remmar där det framgick att vi var prominenta gäster.

Sen dansade jag med alla killarna i sällskapet. Bäst var honorärkonsuln Gustavo!

Nu ska jag sova! Eller ska jag ringa pappa i kina först?
Puuuusssar till er mina älsklingar!

Från min mobil.