Killar det inte blev nåt med: När jag hade sex med Paul Newman

Paul Newman har ju gått bort. Jag tycker det är helt fruktansvärt, för han var mitt mansideal. Både utseendemässigt och ja, jag kände ju inte honom, men han verkade ha en känslighet och uthållighet i kärleken som jag beundrar. Han var gift med sin första hustru i nio år och med Joanne Woodward i 50 år(!).

Jag råkar ha haft sex med en Paul Newman-lookalike. Jag hade ju sett Katt på hett plåttak och han var så lik den unge Newman att jag blev helt hypnotiserad. Det var då jag förstod att Newman var mitt mansideal till det yttre. Killen var han, från de isblåa, intensiva ögonen till allt annat.

Den första gången vi träffades måste ha varit 1994 eller 5, på en modsklubb på Kungsholmen. Jag tjatade mig och mina vänner till att bli insläppta gratis av klubbinnehavaren som var Newmans kompis och sen av nån anledning så stod Newman och jag kvar där uppe innanför entrén medan alla andra gick ner till klubblokalen. Vi talade ganska sparsamt, det kändes mest som att vi sakta gick runt runt varandra som i en parningslek.

Efteråt hängde jag med dem till Gino. Där kände klubbinnehavaren och Newman vakterna så vi kom snabbt in och sen stod vi på övervåningen (som jag minns det, var bara på Gino ett par ggr) och jag bad tyst att något skulle hända, att han skulle ta ett steg mot mig. Det kändes ju så starkt inom mig att det var något speciellt emellan oss. Varför gjorde han inget? Var det inte ömsesidigt? För någon sekund kände jag att han stod alldeles nära, bakom mig, och jag höll på att svimma av åtrå. Sen flyttade han på sig.

Kvällen slutade med att han bad mig hoppa in som sminkös när han nästa morgon skulle spela in en musikvideo med en aspirerande popstjärna.

Jag kunde knappt sova under de knappa timmarna innan vi skulle träffas igen. Jag bara visste att vi skulle bli tillsammans och kanske gifta oss så småningom. Han var den rätte.

Vi möttes vid Mariatorget vid 8-tiden. Jag var där alldeles för tidigt, han var sen och jag började nästan tro att han inte skulle komma. Men visst kom han, och han föll lite teatraliskt på knä för att be om ursäkt för sin sena ankomst.

Vi filmade vid Skeppsholmen. Popstjärnan var en latin-lover-typ med begynnande ölmage och låten gjorde inget intryck. Jag har aldrig sett eller hört något om honom senare. Newman sa senare att han upptäckt Aqua. Jag hade med mig hela min sminkväska, men det behövdes egentligen bara puder och lite kajal. Vi åt lunch på Format, tror jag. Sen skildes vi åt. Utan att ha bytt telefonnummer. Jag trodde inte det var sant.

Sen gick ett par år.

Omkring -97 återsåg jag honom. Denna gång på soulklubben som alla gick på då. Min vana trogen stod jag och dansade på balkongen, (vad är det för vits att dansa om ingen ser ens ansträngningar?), då kommer en kille fram till mig och säger att hans kompis tycker jag dansar bra, vill köpa mig en drink eller vill prata med mig eller nåt, minns inte, minns bara att jag gick till deras bord där jag fick intrycket att alla var f d FN-soldater i forna Jugoslavien. Och där satt Newman!

Han hade mkt riktigt varit FN-soldat i forna J, och en annan gång senare, när jag sa att jag först efter att ha läst Ingmar Karlssons Islam och Europa hade förstått vad kriget i Jugoslavien handlade om, så fnös han: Du, jag var där och inte ens jag fattar vad det handlar om.

Men nu var vi fortfarande på utestället. Det slutade med att jag och klubbinnehavaren och Newman hamnade hemma hos mig med en flaska champagne. Newmans pinfärska ex-flickvän, som var en chokladbrun vacker donna, kom strax innan klubben stängde för att prata och han skulle komma efter. Det förvånade mig att han dök upp som utlovat, men det gjorde han.

Jag hade haft en brakmiddag hemma för ett par vänner och det stod fortfarande massa mat kvar på bordet. Medan kompisen hånglade upp mig i vardagsrummet stod Newman och vräkte i sig i köket, vilket jag tyckte var rätt avtändande.

Efter mkt om och men körde jag iväg Newmans kompis. Tyvärr, kände jag redan nästa morgon. Det hade varit roligt med ytterligare en erfarenhet.

Newman somnade rätt omgående.

Omkring ett år senare sågs vi igen, även då på soulklubben. Han följde med mig hem igen. Det var då han sa det där om forna Jugoslavien. På morgonen sa han också: "How bizarre." när jag naken i övrigt tog på mig ett par högklackade skor medan jag väntade i hallen på att han skulle gå.

Av någon anledning sårade det mig. Och helt ärligt, till min oerhörda besvikelse var han medioker i sängen.