Nyårslöfte - mera mat
Eftersom bloggen heter Mathimlen måste jag skriva något matrelaterat i varje inlägg. Se korven i förra inlägget. Annars blir namnet vilseledande, och det är ju inte bra.
Igår och idag har det äntligen kommit inbjudningar till nyårsfester. Men nu är vi så inställda på att vara hemma och laga Moules Marinière, gratinerad hummer och ostron + se på DVD, att vi inte orkar ta oss nånstans. Funderade ett tag på att sticka upp till svärfars och plastsvärmors mästerligt inredda hus med utsikt över stort vatten, och tillbringa kvällen där då de är i London, men kom fram till att vi nog hellre vill vara hemma i vår oreda ändå.
Snackade med YQ, de är i Uppsala, ska käka ugnstekt anka och jätteräkor. Jag ska åka till Kina i april, så jag sparar min kinesiska mage till dess. Hoppas det finns några magra krabbor kvar då. Jag älskar de små, tunnskaliga kinesiska krabborna med det aromrika krabbsmöret.
Jag har levt på strömming de här dagarna. Efter att ha ätit fantastisk inlagd strömming hos svärfar på julafton (en med sikrom som Allans Jenny gjort + en med majonnäs, gräslök, dill och persilja som svärfar gjort) fick jag receptet: inlagd strömming Cattelin. Men min blev alldeles för sur, så nu undrar jag om inte den fick ligga i lagen för länge. Men det stod inte hur länge den skulle ligga. Dessutom var inte filén helt pinfärsk, även om det inte smakade dåligt, så blev jag ändå skeptisk. Men Tor och Martin har prisat den. Lite grann.
Igår fick vi de goda ursprungsströmmingarna eftersom svärpäronen åkt till London. Fast nu har jag ätit dem till middag igår och frukost idag, så nu är jag rätt mätt på inlagd firre. Undrar bara hur jag någonsin ska kunna återgå till köpburksvarianten nu när jag vet hur de kan smaka?
Malin ska fira i Bredäng. Fan. Jag får aldrig träffa mina kompisar nu för tiden, för alla har barn och släktingar och jag med. Och de som är singlar har skaffat andra kompisar.
Äh, så illa är det nog inte, men lite. Fan vad jag är hit och dit idag. Är i mitt å-ena-sidan-o-å-andra-sidan-mode. Hatahatahata. Gullgullgull.
Igår och idag har det äntligen kommit inbjudningar till nyårsfester. Men nu är vi så inställda på att vara hemma och laga Moules Marinière, gratinerad hummer och ostron + se på DVD, att vi inte orkar ta oss nånstans. Funderade ett tag på att sticka upp till svärfars och plastsvärmors mästerligt inredda hus med utsikt över stort vatten, och tillbringa kvällen där då de är i London, men kom fram till att vi nog hellre vill vara hemma i vår oreda ändå.
Snackade med YQ, de är i Uppsala, ska käka ugnstekt anka och jätteräkor. Jag ska åka till Kina i april, så jag sparar min kinesiska mage till dess. Hoppas det finns några magra krabbor kvar då. Jag älskar de små, tunnskaliga kinesiska krabborna med det aromrika krabbsmöret.
Jag har levt på strömming de här dagarna. Efter att ha ätit fantastisk inlagd strömming hos svärfar på julafton (en med sikrom som Allans Jenny gjort + en med majonnäs, gräslök, dill och persilja som svärfar gjort) fick jag receptet: inlagd strömming Cattelin. Men min blev alldeles för sur, så nu undrar jag om inte den fick ligga i lagen för länge. Men det stod inte hur länge den skulle ligga. Dessutom var inte filén helt pinfärsk, även om det inte smakade dåligt, så blev jag ändå skeptisk. Men Tor och Martin har prisat den. Lite grann.
Igår fick vi de goda ursprungsströmmingarna eftersom svärpäronen åkt till London. Fast nu har jag ätit dem till middag igår och frukost idag, så nu är jag rätt mätt på inlagd firre. Undrar bara hur jag någonsin ska kunna återgå till köpburksvarianten nu när jag vet hur de kan smaka?
Malin ska fira i Bredäng. Fan. Jag får aldrig träffa mina kompisar nu för tiden, för alla har barn och släktingar och jag med. Och de som är singlar har skaffat andra kompisar.
Äh, så illa är det nog inte, men lite. Fan vad jag är hit och dit idag. Är i mitt å-ena-sidan-o-å-andra-sidan-mode. Hatahatahata. Gullgullgull.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home