Buggar i Blogger och nudlar
Något är inte som det ska. Ibland får jag kommentarer som inte kommer till min epost. Det är helt mystiskt.
Jag fick världens bästa affärsidé som jag ville ge(kind of) en kompis, Pinne, som kämpar med att starta upp ett IT-företag sedan några år. Tänk om man skulle kunna posta inlägg till sin blogg via mobilen, vore inte det fantastiskt? Det är ju medan man sitter på tåg, buss och annat som man har tid att blogga. Och som man får sina briljanta idéer. Sa det till maken som sa: Det kan man redan.
Jag ba: Tillåt mig tvivla. Men det kan man. Det är skitenkelt. Kolla på "settings", sen "email". Där finns ju en epostadress man kan mejla till och publicera sitt mejl. De flesta operatörer har en funktion där mobilen kan mejla epost. Så det är redan fixat. Varför är allt man kommer på redan gjort? Nä, riktigt så illa är det väl inte. Men jag hade ju tänkt bli rik på det där.
Jag tror på mat och kläder. Särskilt mat. När det gäller affärer, alltså. Om min pappa hade startat en fabrik som tillverkade livsmedel hade den säkert tiodubbel omsättning vid det här laget. Men han skulle prompt hålla på med acid dyestuff. Som INGEN i familjen visste något om. Inte ens han.
Jag föreslog en kompis idag som är ihop med en kinesisk kille från Beijing, att hon ska öppna en nudelbar. Det var ingen dum idé, för hon visar sig vara galen i nudlar. Sa att första gången killen gjorde nudlar åt henne så kunde hon inte sluta äta, så tillslut låg hon på rygg på golvet och typ hade kramp. Han är från Beijing, mind you, de kan det här med nudlar. Hon sa också att det var skittrist när släktingarna där skulle bjuda på fin restaurang, när allt hon ville var att få köpa en skål nudlar i gatustånden.
Åh, jag minns mina stunder med nudlar i Beijing. De där nudlarna som serverades i ett litet skjul. Det var januari-94. Jag, Maria L, Dado hade just mött upp Maj och Jenny. Beijing var Dados område. Vi kom från Hangzhou, jag och Maria. Han tog oss till det här lilla skjulet och in kommmer fem små baljor med nudlar. Ok, stora skålar då, men de kändes som baljor. Ångande varma färska, nykokta nudlar i mustig, klar buljong med en stor biff på varje portion och färsk koriander som pricken över i:et. Det var mitt första möte med färsk koriander. Jag tyckte det smakade disktrasa, men maten var himmelsk ändå. Det var något i kontrasten varm, omsorgsfullt tillagad mat i kombination med den isande kylan utanför som gjorde njutningen extra stor.
Jag kan i princip aldrig äta fil/yoghurt till frukost, men särskilt inte på vintern. Det talar mot vad årstiden kräver. Min dotter får yoghurt med flingor varje morgon. Jag tillåter denna barbariska vana att äta kallt på morgonen, eftersom jag vill att hon ska få det lättare än jag haft med mina frukostar i Sverige.
Ge bara mig nudlar till frukost, eller en god gröt med massa gotter till!
Jag fick världens bästa affärsidé som jag ville ge(kind of) en kompis, Pinne, som kämpar med att starta upp ett IT-företag sedan några år. Tänk om man skulle kunna posta inlägg till sin blogg via mobilen, vore inte det fantastiskt? Det är ju medan man sitter på tåg, buss och annat som man har tid att blogga. Och som man får sina briljanta idéer. Sa det till maken som sa: Det kan man redan.
Jag ba: Tillåt mig tvivla. Men det kan man. Det är skitenkelt. Kolla på "settings", sen "email". Där finns ju en epostadress man kan mejla till och publicera sitt mejl. De flesta operatörer har en funktion där mobilen kan mejla epost. Så det är redan fixat. Varför är allt man kommer på redan gjort? Nä, riktigt så illa är det väl inte. Men jag hade ju tänkt bli rik på det där.
Jag tror på mat och kläder. Särskilt mat. När det gäller affärer, alltså. Om min pappa hade startat en fabrik som tillverkade livsmedel hade den säkert tiodubbel omsättning vid det här laget. Men han skulle prompt hålla på med acid dyestuff. Som INGEN i familjen visste något om. Inte ens han.
Jag föreslog en kompis idag som är ihop med en kinesisk kille från Beijing, att hon ska öppna en nudelbar. Det var ingen dum idé, för hon visar sig vara galen i nudlar. Sa att första gången killen gjorde nudlar åt henne så kunde hon inte sluta äta, så tillslut låg hon på rygg på golvet och typ hade kramp. Han är från Beijing, mind you, de kan det här med nudlar. Hon sa också att det var skittrist när släktingarna där skulle bjuda på fin restaurang, när allt hon ville var att få köpa en skål nudlar i gatustånden.
Åh, jag minns mina stunder med nudlar i Beijing. De där nudlarna som serverades i ett litet skjul. Det var januari-94. Jag, Maria L, Dado hade just mött upp Maj och Jenny. Beijing var Dados område. Vi kom från Hangzhou, jag och Maria. Han tog oss till det här lilla skjulet och in kommmer fem små baljor med nudlar. Ok, stora skålar då, men de kändes som baljor. Ångande varma färska, nykokta nudlar i mustig, klar buljong med en stor biff på varje portion och färsk koriander som pricken över i:et. Det var mitt första möte med färsk koriander. Jag tyckte det smakade disktrasa, men maten var himmelsk ändå. Det var något i kontrasten varm, omsorgsfullt tillagad mat i kombination med den isande kylan utanför som gjorde njutningen extra stor.
Jag kan i princip aldrig äta fil/yoghurt till frukost, men särskilt inte på vintern. Det talar mot vad årstiden kräver. Min dotter får yoghurt med flingor varje morgon. Jag tillåter denna barbariska vana att äta kallt på morgonen, eftersom jag vill att hon ska få det lättare än jag haft med mina frukostar i Sverige.
Ge bara mig nudlar till frukost, eller en god gröt med massa gotter till!
posted by Space babe at Friday, February 03, 2006
3 Comments:
Du ville ha receptet på köttfärssåsen som jag gjorde häromveckan. Hm, har ionget riktigt recept, brukar göra lite olika. Men typ: Stek först köttfärsen, finfördela den i pannan under tiden. Ta sen ur den ur pannan. Stek sen grönsaker, typ wokgrönsaker, paprika och gul lök tills de blir mjuka. Lägg sen tillbaka köttfärsen. Blanda sedan i en burk krossade tomater, späd med vatten. Ibland har jag även i lite ketchup eller chilisås. Krydda med salt och peppar, kanske lite cayennepeppar också. Sen är det klart. Japp så enkelt var det! :)
Nudelsoppan till frukost är faktiskt en bra uppfinning. Man står sig rätt länge. Tyckte det var lite skumt i början, men jag har å andra sidan inte vant mig vid franska/schweiziska sockerbullar till frukost heller.
Öppna nudelställe!!! Jajajajajajajajajajaaaaaa. Jättegärna. Dels för att vi på redaktionen har det som en önskan/förutsägelse för 2006 (att det skall öpnna fler "hål-i-väggen"-nudelställen som kan servera fräscht o billigt), dels för att vi vill se nyheter på den smabba matens himmel. Övertala din kompis att jobba vidare på den idén!
Och, vi gilla det du skriver. Jättebra!
Post a Comment
<< Home