Dåligt Mathimlen-samvete

Då och då drabbas jag av hågkomsten att bloggen heter vad den heter. Sen kollar jag lite andra matbloggar och kommenterar lite lagom initierat i dem.

Idag fick jag lunch hos Sanna som är höggravid. Hon gjorde en frisk soppa på zucchini och purjo med äggule/ost-redning. Mycket gott. Min vana trogen försökte jag lägga mig i matlagningen. Eftersom potatis och purjolöksoppa är bland det bästa jag vet (särskilt den på Stadsmissionens stora och trevliga café vid Stortorget) föreslog jag lite försiktigt: Ska vi inte ha i lite potatis?

-Nej, inte i den här soppan. Sa Sanna bestämt. Det är så skönt när någon tar kommandot sådär över matlagningen. Då förlorar jag alla mina tvivel och liksom bara lägger min kommande smakupplevelse i den andras händer.

Då gäller det verkligen att den andra förvaltar mina förväntningar väl.

Och det gjordes de i det här fallet. Soppan fick fram den där lite speciella äggiga, men samtidigt gräsiga smaken som zucchinin kan ha i bästa fall. Någonstans mellan pumpa och vintermelon.

Andra bloggar om: mat, sopplunch, vintermelon