Mongoliska flyktingar
Skulle tolka i en tingsrätt idag. Var lite nervös för det och pluggade på rättsliga termer så gott jag kunde i min lilla gröna tolkordbok på vägen. Det visade sig vara onödigt, eftersom de tilltalade inte dök upp. Det har hänt tidigare, ofta på Migrationsverket, en gång när jag var bokad hos en advokat.
Lättförtjänta pengar, men kostsamt för staten.
Började istället prata med en mongolisk tolk som kunde lite kinesiska också. Hon var jättetrevlig, tilltalade mig mycket. Var finlemmad och hade tunn hy och en väldigt vacker blå polotröja på sig. Jag drabbas ofta av ögonblicklig förälskelse i människor. En avgörande faktor är att de inte får ha dålig andedräkt. Jag är mycket känslig för dålig andedräkt.
Vi hade sällskap tillbaks till stan och pratade hela vägen. Hon var väldigt upprörd över flyktingpolitiken. Hon har tolkat åt många mongoliska asylsökande, som hon menade nästan undantagslöst ljög om sin identitet. Först uppfattade jag henne som hård och fördömande, men sen verkade det som att hon snarare fördömde systemet för att det är uppbyggt så att det i princip är omöjligt att få komma till Sverige om man inte åberopar flyktingstatus.
Alla vägar till att legalt arbeta här i några år är stängda för utomeuropéer utan kontakter, menade hon. De få möjliga vägarna att komma till Sverige är ex v om man gifter sig/sammanbor med en svensk. Om man har en mycket hög utbildning och blir rekryterad av ett företag går det nog också bra att invandra. Men om man bara är en vanlig människa i ett land där möjligheterna är små att få ett bra liv, och vill komma till Sverige för att jobba ihop lite pengar och åka tillbaka till sitt land, så går det inte.
De som kommer hit får veta av luttrade landsmän att det enda sättet att få stanna här i några år är att söka asyl, för då ska allting utredas i evigheter, sa hon. Under tiden får man hjälp från flykting- och migrationsmyndigheterna och kommer inte in i samhället, ens moral rasar, som hon uttryckte det.
Hon berättade att många mongoler påstår sig vara kineser för att få flyktingstatus.
Mina föräldrar kom till Sverige för att få ett bättre liv. Jag kan inte klandra någon för att sträva efter det. Frågan är varför det inte går att ha sådana regler i invandringspolitiken. Herregud, det ordet finns väl inte ens längre? Utan det heter bara flyktingpolitik, för det är det enda Sverige har/vill ha numera.
Jag fattar inte. Vem som helst kan ansöka om visum för att åka till Kina, som ju är ett Klondyke just nu för den som är arbetssam och ambitiös (och dödsföraktande inför det kinesiska språket), varför ska inte vem som helst kunna åka till USA eller Europa och försöka skapa sig en tillvaro?
Varför fick inte min faster visum för att komma hit och besöka mig? Jag är helt övertygad om att en svensk faster skulle få åka till Kina och besöka sin svenska brorsdotter. Förmodar att orsaken stavas pengar. Kina fattigt (än så länge) vs. Sverige rikt.
Därav rasismen. Vita rika vs. svarta fattiga.
Mina erfarenheter i väst guld värda i Kina, mina kinesiska erfarenheter vatten värda i väst. Allt handlar om pengar.
Andra bloggar om: mongoler, Mongoliet, flyktingpolitik, fortress Europa
Lättförtjänta pengar, men kostsamt för staten.
Började istället prata med en mongolisk tolk som kunde lite kinesiska också. Hon var jättetrevlig, tilltalade mig mycket. Var finlemmad och hade tunn hy och en väldigt vacker blå polotröja på sig. Jag drabbas ofta av ögonblicklig förälskelse i människor. En avgörande faktor är att de inte får ha dålig andedräkt. Jag är mycket känslig för dålig andedräkt.
Vi hade sällskap tillbaks till stan och pratade hela vägen. Hon var väldigt upprörd över flyktingpolitiken. Hon har tolkat åt många mongoliska asylsökande, som hon menade nästan undantagslöst ljög om sin identitet. Först uppfattade jag henne som hård och fördömande, men sen verkade det som att hon snarare fördömde systemet för att det är uppbyggt så att det i princip är omöjligt att få komma till Sverige om man inte åberopar flyktingstatus.
Alla vägar till att legalt arbeta här i några år är stängda för utomeuropéer utan kontakter, menade hon. De få möjliga vägarna att komma till Sverige är ex v om man gifter sig/sammanbor med en svensk. Om man har en mycket hög utbildning och blir rekryterad av ett företag går det nog också bra att invandra. Men om man bara är en vanlig människa i ett land där möjligheterna är små att få ett bra liv, och vill komma till Sverige för att jobba ihop lite pengar och åka tillbaka till sitt land, så går det inte.
De som kommer hit får veta av luttrade landsmän att det enda sättet att få stanna här i några år är att söka asyl, för då ska allting utredas i evigheter, sa hon. Under tiden får man hjälp från flykting- och migrationsmyndigheterna och kommer inte in i samhället, ens moral rasar, som hon uttryckte det.
Hon berättade att många mongoler påstår sig vara kineser för att få flyktingstatus.
Mina föräldrar kom till Sverige för att få ett bättre liv. Jag kan inte klandra någon för att sträva efter det. Frågan är varför det inte går att ha sådana regler i invandringspolitiken. Herregud, det ordet finns väl inte ens längre? Utan det heter bara flyktingpolitik, för det är det enda Sverige har/vill ha numera.
Jag fattar inte. Vem som helst kan ansöka om visum för att åka till Kina, som ju är ett Klondyke just nu för den som är arbetssam och ambitiös (och dödsföraktande inför det kinesiska språket), varför ska inte vem som helst kunna åka till USA eller Europa och försöka skapa sig en tillvaro?
Varför fick inte min faster visum för att komma hit och besöka mig? Jag är helt övertygad om att en svensk faster skulle få åka till Kina och besöka sin svenska brorsdotter. Förmodar att orsaken stavas pengar. Kina fattigt (än så länge) vs. Sverige rikt.
Därav rasismen. Vita rika vs. svarta fattiga.
Mina erfarenheter i väst guld värda i Kina, mina kinesiska erfarenheter vatten värda i väst. Allt handlar om pengar.
Andra bloggar om: mongoler, Mongoliet, flyktingpolitik, fortress Europa
posted by Space babe at Wednesday, March 08, 2006
1 Comments:
Ja du, nar jag jobbade i Afrika var jag ofta helt gratfardig av alla orattvisor. Vi kommer och aker runt och gor vad vi vill, aker hem, reser vidare medan lokala kolleger maste sta och koa i dagar och natter for att komma fram till visumluckan pa franska ambassaden och bli behandlade som bajs, misstankliggjorda, forolampade. Med Schengen helt omojligt att fa visum utan att ha en vard som star for alla omkostnader och GARANTERAR att betala for eventuella rattegangskostnader, sjukhusvistelser etc. Vem kan gora det?
Post a Comment
<< Home