Sjukskrivning

Har sjukskrivit mig idag. Det är så jobbigt att ringa och säga att man är sjuk när man är vikarie. Och är man dessutom bara sådär diffust förkyld och krasslig, så är det ännu värre.
Men de är rätt schyssta på arbetsplatsen. Det är inga sura miner. Var också obeslutsam när det gällde lillan imorse. Hon har varit oregerlig när jag hämtat henne de här två dagarna, och jag misstänker att det är något straff för att vi (jag) varit borta. När hon var svårväckt imorse ville jag hålla henne hemma också så att vi ska få se lite mer av varandra, men så vaknar hon tillslut och är hur pigg som helst och jag bara känner att: jag orkar inte...

Så nu är hon på dagis, och jag har dåligt samvete. Men jag är ju faktiskt sjuk. Själv.

Ibland känns det bara som att man ser så lite av sina barn. I bästa fall ses vi en halvtimme, timme vid frukost (jag har en bra make som nästan alltid tar morgnarna och skjutsar till dagis), sen ses vi några timmar på kvällen. Är det verkligen så det ska vara?

Jag återkommer till min önskedröm om en arbetsplats där barnen leker i ett hörn. Men tror inte att det är möjligt, för lillan skulle slita och dra i mig. Eller så skulle hon upphöra med det när jag faktiskt var tillgänglig oftast. Eller inte.

Det är en sån dag idag.