July 8, 2007

Tbax


Jag har fjällvandrat. Det var intressant. Väldigt jobbigt för fotleder och sulor. Väldigt steniga stigar. I Kina innebär bergsklättring eller vandring att man går på väldigt civiliserade stentrappor som visserligen är oändligt långa, men dock jämna och sköna att gå på. Inte här.

Dessutom så var fjällstationens restaurang i desperat behov av en ny kock. Den nuvarande tappar ömsom vitpepparkaret i en potatissallad, ömsom saltkaret i en matig lunchpaj eller i en havregrynsgröt i frukostbuffén. Den första middagen lovade renskavsgryta med persiljepotatis, det visade sig vara vanlig kokt potatis, i en karott intill stod sönderkokta frysgrönsaker (typ blomkål, morötter, ärtor) med massa (förmodligen fryst) persilja. Det smakade urk. Förrätten var morotssoppa med räkor. För det första tycker jag kombinationen är föga övertygande - sötma med räktopping? När jag smakade höll jag på att spotta rakt ut, för soppan var skitbesk! Maken tror att kocken överkryddat med koriander. Jag har ingen aning om vad som kan ha gått fel. Men kombinationen bitterbesk + färdigskalade räkor var verkligen ingen höjdare. Inte ens maken som är en prosaisk ätare kunde få ner soppan. Han åt upp räkorna bara. Pastan-Elin har delgett mig en teori om att skalade räkor genomgår ett kemiskt bad som liksom får skalen att upplösas. Maken menar att skalningsprocessen går ut att skaka loss skalen. Därför vågar jag återigen äta skalade räkor, även om jag inte gör det med någon större förtjusning.

Jag sågade maten vederbörligt och ordentligt i utvärderingen.

Bilden ovan visar en kub jag gjort ansikten på av lekdeg. Här ett bra recept på deg:
Blanda 2,5 dl mjöl med 1 dl salt och 1 msk citronsyra. Tillsätt 2,5 dl kokhett vatten + ca 0,75 msk matolja + eventuell karamellfärg. Blir väldigt bra att leka med. Förvaras i plastpåse i kylen. Kan värmas ngt i mikro när det ska lekas.


Runt den här sjön försökte jag gå. Den är typ 1 mil lång. När jag kom till den bortre änden var mina fötter slut, så jag tog båten tillbaka. Men enligt maken hade jag då gått 2 mil på oländig terräng. Lite stolt är jag allt. Men hade hellre gått nere på marken på en tur med någon kunnig person som kunde berätta om växter och djur.

Labels: , , ,

8 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Vad vackert! Var har du varit någonstans? Isapisa

12:29 PM, July 09, 2007  
Blogger Jessika said...

Välkommen tillbaka :)
Du får inte uppehålla dig IRL för länge vet du ;)

2:07 PM, July 09, 2007  
Anonymous Anonymous said...

Inte visste jag att du var en sån friluftsmänniska.
Fin lerfigur, trodde det var marsipan först.

/L

2:29 PM, July 09, 2007  
Anonymous Anonymous said...

Otroligt vacker bild, jag tror vi har -eller hade - en tavla i Täby som måste vara målad från exakt samma ställe som du stod på när du tog bilden. Gudrun

4:25 PM, July 09, 2007  
Blogger Space babe said...

Isaspisa: Jag var på Grövelsjöns fjällstation.

Jessika: Jag vet. Rave on!

/L: Jag är ingen friluftsmänniska egentligen. Jag är gärna ute i det fria om jag får plocka svamp, bär eller andra ätliga växter. Men maken ville fjällvandra, och man ska prova allt, resonerar jag.

Gudrun: Vad kul! Du får be Jenny fota av tavlan och blogga. Eller gör det själv och kom äntligen ut ur din bloggarderob!

8:36 PM, July 09, 2007  
Blogger Morelli said...

Men G! det har du rätt i- mamma har den tavlan...! måste fota måste blogga...måste jobba...lunch hoppas jag torsdag eller fredag space babe?

8:43 AM, July 10, 2007  
Anonymous Anna Gustafsson Chen said...

Där var jag förra året. Maten var inte toppen. Men man kan ju laga själv... I år tvingar jag hela familjen till Abisko. Min man var livrädd när jag åkte (ensam) förra året, han var övertygad om att jag skulle bli uppäten av en björn. Min chef fick skicka med mig ett larm i fickstorlek för att han skulle lugna sig. Han kommer från storstaden. Fast efter 8 år i Inre Mongoliet kunde man ju tycka att han borde tåla litet vildmark. Men de kanske har vildare djur där...

5:56 PM, July 11, 2007  
Blogger Jessika said...

När blev någon senast uppäten av en björn i Abisko?
Och efter åtta år i inre Mongoliet kan man ju tycka att man borde vara van liksom...
Å andra sidan har kompisens man, uppvuxen i norra Kanada, en utpräglad fobi mot allt vad insekter heter, inklusive myggor. Liksom typ, HUR klarade du dig i arton år mitt i vildmarken?
"Jag utvecklade en fobi."
Good point.

10:03 PM, July 11, 2007  

Post a Comment

<< Home

eXTReMe Tracker Bloggtoppen.se