Filminspelning och dimsum - del 2
Efter sju evigheter var vi klara kl 12. 44 minuter senare träffade jag Tommy och vi gick till Lucky Garden. Jag beställde snabbt mina favoriter - friterad tarotdumpling, friterad klibbigt-ris-dumpling, ris-canellonis med färska räkor, tsai-siu-bullar, rättikapudding och gröt med salt kött och tusenåriga ägg. Var utsvulten. Kl 13.43 hade vi fortfarande inte fått mat. Jag klagade. En servitris kom och sa att vår mat skulle ta ytterligare 10-15 minuter. Då reste jag mig och sa att vi går. Och vi tänker INTE betala för gröten som de serverat med föredömlig snabbhet - synd bara att tanken är att man ska äta den till allt det andra. Sa åt henne att möjligen kan jag tänka mig att stanna om de bjuder oss på en ny skål gröt för att uppväga vår väntan.
Hon hämtade vår första kypare som var otroligt ohövlig och tjafsade tillbaka istället för att be om ursäkt. Argumenterade om att de som kommit efter oss men fått sin mat före oss hade bokat bord och/eller beställt mat som lagas först i turordningen. Ha! Bullshit. Han sa att de inte kunde bjuda på en skål gröt för den skulle han personligen få betala etc. Ännu mera bull. Jag är uppväxt i kinarestauranger. Lite extra gröt försätter ingen i trubbel. Han skrek, jag skrek. Fan vad ofta jag skriker åt folk nuförtiden. Först var det tonåringen från tåget, igår familjerådgivaren ("VAD E DE SOM E SÅ JÄVLA SVÅRT ATT FATTA???") och idag en kypare. Jag förmodar att det är ett gott tecken, ett ålderstecken, ett tecken på att jag har slutat ta skit.
Sen kom en andra kypare som också argumenterade. Samtidigt hade en tredje kypare kommit med två av våra rätter och jag ville bara hugga in på dem istället för att ta en burgare. Jag bad dem lämna mig ifred så jag inte tappade aptiten.
Sen lade jag diskussionen bakom mig och övergick till att kritiskt avsmaka maten. Tarotdumplingen var sådär, lite för tung. Ris-canellonin var direkt smaklös, dålig sojasås. Gröten var utmärkt, faktiskt bättre än den torkade-pilgrimsmussla-gröten i London. Klibbigt-ris-dumplingen var jättegod, frityren var lätt och perfekt krispig. Ångkokta tsai-siu-bullen var helt ok, över förväntan i alla fall. Rättikapuddingen hade fet och god stekyta. Allt som allt var jag ganska nöjd och förbannar det faktum att det inte finns några andra dimsum-restauranger värda namnet i Stockholm. 2003 öppnade en ny som hette Mei Sam i Solna industriområde. Den var jättebra. De hade till och med kinesisk husman på menyn, men tyvärr stängde de igen. Kanske gav området inte tillräckligt med kundunderlag, trots alla kineser som vallfärdade dit på helgerna. De borde ha öppnat i city och gett Lucky Garden en fajt.
Medan jag åt och Tommy försökte trösta mig med att berätta om när han rök ihop med två dumma biljettförsäljare på Södra teatern funderade jag på hämnd. Hur jag skulle såga Lucky Garden i Alltomstockholm och säga åt alla jag känner att inte gå dit. Inte för att de jag känner går dit. Kanske klistra upp nedsättande lappar utanför deras fönster. Det kom in ett par med barnvagn. Funta på att säga åt dem att maten här tar en timme att få in. Gick på toa. Funta på att ta med en spritpenna nästa gång och kladda ner väggarna. Funta på att betala med kort och skriva en krona mindre än beloppet och lämna en krona kontant. Som en markering.
Jag funderar ofta på hämndaktioner mot restauranger och butiker med otrevlig personal. Vad funderar du på?
Hon hämtade vår första kypare som var otroligt ohövlig och tjafsade tillbaka istället för att be om ursäkt. Argumenterade om att de som kommit efter oss men fått sin mat före oss hade bokat bord och/eller beställt mat som lagas först i turordningen. Ha! Bullshit. Han sa att de inte kunde bjuda på en skål gröt för den skulle han personligen få betala etc. Ännu mera bull. Jag är uppväxt i kinarestauranger. Lite extra gröt försätter ingen i trubbel. Han skrek, jag skrek. Fan vad ofta jag skriker åt folk nuförtiden. Först var det tonåringen från tåget, igår familjerådgivaren ("VAD E DE SOM E SÅ JÄVLA SVÅRT ATT FATTA???") och idag en kypare. Jag förmodar att det är ett gott tecken, ett ålderstecken, ett tecken på att jag har slutat ta skit.
Sen kom en andra kypare som också argumenterade. Samtidigt hade en tredje kypare kommit med två av våra rätter och jag ville bara hugga in på dem istället för att ta en burgare. Jag bad dem lämna mig ifred så jag inte tappade aptiten.
Sen lade jag diskussionen bakom mig och övergick till att kritiskt avsmaka maten. Tarotdumplingen var sådär, lite för tung. Ris-canellonin var direkt smaklös, dålig sojasås. Gröten var utmärkt, faktiskt bättre än den torkade-pilgrimsmussla-gröten i London. Klibbigt-ris-dumplingen var jättegod, frityren var lätt och perfekt krispig. Ångkokta tsai-siu-bullen var helt ok, över förväntan i alla fall. Rättikapuddingen hade fet och god stekyta. Allt som allt var jag ganska nöjd och förbannar det faktum att det inte finns några andra dimsum-restauranger värda namnet i Stockholm. 2003 öppnade en ny som hette Mei Sam i Solna industriområde. Den var jättebra. De hade till och med kinesisk husman på menyn, men tyvärr stängde de igen. Kanske gav området inte tillräckligt med kundunderlag, trots alla kineser som vallfärdade dit på helgerna. De borde ha öppnat i city och gett Lucky Garden en fajt.
Medan jag åt och Tommy försökte trösta mig med att berätta om när han rök ihop med två dumma biljettförsäljare på Södra teatern funderade jag på hämnd. Hur jag skulle såga Lucky Garden i Alltomstockholm och säga åt alla jag känner att inte gå dit. Inte för att de jag känner går dit. Kanske klistra upp nedsättande lappar utanför deras fönster. Det kom in ett par med barnvagn. Funta på att säga åt dem att maten här tar en timme att få in. Gick på toa. Funta på att ta med en spritpenna nästa gång och kladda ner väggarna. Funta på att betala med kort och skriva en krona mindre än beloppet och lämna en krona kontant. Som en markering.
Jag funderar ofta på hämndaktioner mot restauranger och butiker med otrevlig personal. Vad funderar du på?
2 Comments:
Du har ju börjat genom att dissa dem i bloggen :)
Det här är inte ens början till en tillfredsställande hämnd.
Post a Comment
<< Home