Mormoster

Häromdagen fick jag blodtrycksfall när jag reste mig upp efter en tupplur och svimmade. Benen måste ha bara vikt sig. Efteråt var jag helt skakis och mådde illa. Slog mig rejält på bl a framtänderna. Jag är glad att jag har kvar dem, men det har varit ganska onjutbart att äta. Jag förstod hur det måste ha varit för min mormoster som hade dåliga löständer mot slutet av sin levnadsbana. De gled mest runt i gommen på henne. Jag önskar att vi hade kunnat forsla henne till Sverige och satt tandinplantat på henne.

Hon var den som tog hand om oss när vi var små. Hon var vår hushållerska och extramamma. Jag skulle kunna skriva mycket mer om henne. Jag har skrivit mycket mer om henne, men jag blir lite ledsen nu, så jag låter bli.