October 16, 2007
May 6, 2007
Slottshelg gör susen

Maken och jag har varit på Rånäs slott. Jag bokade helgen efter att ha läst om Anas slottshelger. Det var otroligt vackert där.
Afternoon tea-buffén bjöd bl a på en fantastiskt krämig och smakrik chokladmoussekaka som jag ångrar att jag inte tog mer av, men jag hade redan ätit två gifflar med olika pålägg och massa frukt.
Middagen var superb, kanske har köket blivit bättre sedan Ana var där. Jag åt röding med grillad vårlök (hur kan ngt så enkelt vara så gott? Måste göra hemma!) och sen en Muscovadosufflé med havtornssalsa - jag ÄLSKAR havtorn alltså. Hur gör man sån hemma, tro? Smaken påminner om hjortron, men är ännu friskare och godare. Hjortron har tusen ggr mer kärnor, medan havtorn bara har en enda smal.
Tyvärr var inte utomhusjacuzzin vi valde så varm, men vi gick dit efter tidig middag så vi var helt ensamma. Sjöbastun som låg i anslutning hade spegelglas och vi fick vidunderlig utsikt över sjön och solnedgången.
I morse längtade jag så mycket efter lillan, så vi stack rätt omgående efter frukost. Tog tyvärr inte med mig DN:s söndagsbilaga, så såg inte att Gitto var med där! Jag har förresten två gånger sms:at Gitto, trodde jag, tills Lisa sms:ade tillbaka idag.
Vi käkade lunch på Sushi Room på Ynglingagatan. Alltså, vad många krogar det finns i de kvarteren! Massor med små, obskyra thai-hål-i-väggen som ser jätteintressanta ut. Fanns t o m en som hette Somtam (eller vad det heter, Lager). Måste dit och testa allihopa! Kanske kan vi vaska fram en pärla där?
Sushi Room var inte så bra som jag hoppades. Maken ville ha räkbibimbap, därför var jag tvungen att beställa en nöt-dito och kunde därför inte testa sushin, men jag såg att de hade massor av olika fiskar och även ål. Trodde därför inte att de var kineser, men enligt maken hade det kommit in en asiatisk tjej och hojtat: Ni hao! åt dem.
Ngt luktar definitivt fisk på Sushi Room, för den som serverade mig kunde visserligen ingen svenska, men däremot riktigt bra engelska, och det är inte särskilt kinesiskt. Hm...mysteriet tätnar. Eller som Jonas Hassem Khemiri kanske hade formulerat det: Dimman gör sig tjockare.
Jag älskar redan hans senaste som jag hittills inte haft lust att läsa, för gillade ej Ett öga rött. Gillar inte den typen av blattespråk. Däremot älskar jag språket i den nya boken, eller vad sägs om: Devinera vem jag är! Jag är din fars mest antike vän! Memorerar du mig? Ditt ivrigt guppande huvud är min förhoppning.
Gotta love it!
Uppdatering: Tycker mig minnas att Isse sa att några bekanta till dem öppnat Sushi Room, kanske är de alltså hongkong-kineser, eller i alla fall kantoneser?

