Pontus by the Sea och frilanstips

Åh, det var en underbar dag igår. Jag åt lunch med Ana i tjusig tröja, Jenny med Paris i blicken samt söta Gitto och stilige Magnus på Pontus by the Sea.

Alltså, jag tycker nog att det är lite mesig mat där. Korv ser inte jag som matlagning. Jag kan visserligen hålla med om att fisken var vällagad. Den var inte det minsta överkokt, vilket verkligen måste va en konst i ett storkök, och dessutom var inte tomatsmaken så där svidande dominant som en mindre kunnig kock kan låta den bli. Men fisk i tomatsås är nog inte riktigt min grej, helt enkelt. Jag hade velat ha mera fett. Jag minns en gratinerad fisk jag åt på Opus för typ ett år sen, innan det franska ägarparet sålde. Den var så krämig, men inte föör krämig. Och bara smälte i munnen. Jag älskar saker som smälter i munnen. Jag är så dålig på att beskriva smaker. Min motsats är Vinlusen, ord som fläder, durian osv bara svävade ur hans mun utan minsta ansträngning och naglade fast de flyende smakerna i medvetandet.

Nå, fick massa bra frilanstips av Ana. T ex att skriva ner alla bra idéer i en liten bok, att skicka ut typ en idé (tre e för många) per mejl till 15 redaktioner. Vänta en vecka (kanske ringa upp dem då?) och sen veckan därpå - attack igen! Vara så där systematisk och satsa på kvantitet, istället för att sjunka ihop som en sacco-säck för att en redaktör säger nej. Enkla grejor, egentligen, om man tänker efter, men så svåra att omsätta i praktiken. Särskilt för mig som då och då måste ligga kvar i sängen och begrunda livets svårigheter. Måste o måste, men, typ.

Och hur ska man hinna skriva frilansartiklar när man måste blogga om alla underbara människor man träffat?