Fåglar och lågt

Pilfinkar. De är minst lättskrämda.


En blåmes. De är mest lättskrämda.

Det är tungt idag. Orkar inte göra nånting. Allt är en kraftansträngning. Jag ville vara anonym på den här bloggen just för att kunna skriva såna saker. Sen vågade jag ändå inte, för att jag gett ut webadressen till massa människor och blivit kompis med andra bloggare.

Nu när jag skriver det här så blev det ngt lite mindre jobbigt och laddat. Jag tar fasta på det.

Jag försökte hänga upp fler talgbollar till fåglarna utanför vårt köksfönster idag. Kom inte fram. Snön gick mig till höftena.

Nyårsmiddag på Tung Fat

Vid en rondell i Västerort. Såå svensk kinakrog! Jag blir nostalgisk. Allt ifrån bordstabletterna t tavlorna på väggen. Här hälften av tavlan I persikoträdgården. Gjord av ihoppusslade halvädelstenar, förmodligen plast.

Fy fan

Livet är så jäkla brutalt. Anna Lindhs familj har drabbats lite extra för att vara från vår del av världen.

Det skulle varit nudlar

När jag åt rester av bulgogin vi hade i söndags med färsk koriander jag i ett svagt ögonblick köpt i kinaaffären, (jag kan aldrig motstå färska grönsaker under mina besök i kinaaffärer, sen upptäcker vi dem i svalen efter typ fyra dagar när de ruttnat till hälften) så påmindes jag om första gången jag åt koriander. Den var strödd över en himmelsk biffnudelsoppa och jag hade ett jäkla sjå att få bort den disktrase-smakande kryddan.

Läs även andra bloggares åsikter om nudelsoppa, bulgogi, koriander

Konstnär i verkligheten

Såg Linn Fernström på Nyhetsmorgon idag. Det var så konstigt att se henne där. Och de ställde så konstiga frågor till henne, om pengar och priser på tavlor. Det kändes som att hon inte hade ngt där att göra. Hon är ju konstnär. Låt henne vara i sin eremittillvaro och måla. Låt henne fortsätta att omgärdas av mystik.

(Det är ju det som är så häftigt att få vara konstnär - att få lov att vara flummig och asocial. Tyvärr tror jag det inte är så på riktigt. Längre. Kanske aldrig varit så.)

Eller ta ngn mer erfaren typ som verkligen har ngt att säga om det där, som Marianne Lindberg De Geer. Läste nyligen en artikel som hade rubriken "Jag var den enda som inte fick betalt" om hur det är att få ställa ut på museer o d. Minns inte om det var DN eller SvD nu. Filter? Det var nog Filter.

Det här är tydligen inte första gången Linn Fernström är lite malplacé i rutan. Det är inte det att jag inte tycker att framgångsrika konstnärer ska kunna frågas ut om sina inkomster, men det är lite för hafsigt att göra det bara sådär.

Nu ska jag äta "Gudruns goda paj, en oemotståndlig grönsakspaj" från kokboken Gröna rätter som jag köpte en gång på 90-talet. Det är faktiskt jättegod.

Läs även andra bloggares åsikter om Linn Fernström, Nyhetsmorgon, TV4

Pedikyr à la Maison

Helonsansalva direkt på nybadade filade fötter, 3-liters-fryspåse på vänster fot, in-och-utvänd indiskapåse på höger, strumpor i ullfrotté som för övrigt är oslagbart om man vill undvika kalla och blöta fötter.

Det är första gången jag provar, men det känns rätt bra. Tänkte bjuda er på en påsfri fotbild också, men minnet var fullt på mobilen.

Bulgogi crazy eller sempre Sempio

Av den koreanska maten har jag hittills fastnat mest för kimchi och bibimbap. Bulgogi har inte varit någon favorit. Vi gjorde egen marinad efter recept i Fem asiatiska kök av Yukiko Duke, och det var ingen sensation.

Min bror och syster i Kina, som båda är gourmander precis som resten av familjen, med undantag för pappa, har dock pratat om koreansk barbeque från och till. Och Yiqing har hyllat det sen sin resa till Tokyo för ett par år sen. Så under dagen innan avresan hem till Svedala tog äldsta brorsdottern med oss till ett ställe i Shanghai. Det låg i ett stort nybyggt (vad annars i Kina?) shoppingcenter tillsammans med en massa andra matställen som lockade med nudlar, curry, västerländskt kök, pizza, etc. Men just det här var fullsatt. Vi stod i kö i fem minuter och var på vippen att ge upp, men så meddelade hovmästarinnan att det fanns ett bord ledigt.

Och det var supergott. Grillningen gjorde förmodligen sitt till, men faktum är att jag nån månad senare stekte bulgogi (på oxfilé) hos YQ i Singapore och det var hur gott som helst. Barnen la dock beslag på det mesta. Men då kände jag att bulgogi är min nya melodi, även om jag ska vara återhållsam på grund av nötköttkonsumtionens miljöpåverkan.

När vi landade i Sthlm kunde jag bara tänka på bulgogi, så jag bad min man att åka till Luntmakargatan. Matbutiken bredvid Koreana öppnade 11, vi var där 10.50, så det var ett lätt val, även om det efter omständigheterna (16 timmars flygresa med ett byte och knappt nån sömn) kanske var lite för mkt ändå.

De hade bara en sorts marinad, och inte den som YQ hade. Ytterligare ett minus för att den innehöll msg. Tanten i butiken blev helt defensiv när jag föreslog att de skulle ta in en annan utan msg. Jag struntar i snacket om hälsorisker, tycker bara det är fusk och ger en lite metallisk eftersmak. Men den fick duga. Vi hade också bara fläskkarré hemma. Sammantaget var det ok, men inte mkt mer.

Jag mindes bara att Singapore-marinaden hette nåt med S, E, M och I, efter mkt googlande hittade jag den rätta. Det magiska ordet är Sempio.

Uppdatering: Jag har skrivit till Sempio och fått svar. Kolla oktober 2010.