Svamphöst

Åh, vad jag älskar att plocka svamp! Jag är inte stormförtjust i att gå i skogen annars, d v s orientering eller så, men att plocka svamp, mmm, det är livet. Det är nåt med att kunna hämta sin mat ute i naturen som verkligen tilltalar mig. Däremot har jakt ingen som helst lockelse för mig.

Vi fick kanske ett halvkilo som bestod av bland annat karljohan, sandsoppar, en citronslemskivling (som var jättegod!), massa svarta trumpetsvampar som bonussonen hittade, taggsvampar, några kremlor etc. Allt som allt blev det en väldigt god svamplunch till mig och ett par mackor till de andra.

Jag är väldigt girig när jag är ute i skogen, men märker att det är så lagom kul att rensa svamp...

Döm om min förvåning när ankan kom och såg exakt likadan ut som lammköttet! Stekt med salladslök, beströdd med sesamfrön. Enda skillnaden var att den var MYCKET söt. För söt för min smak. Min aptit var helt borta vid det här laget. Vi tog en doggybag med nästan hela denna rätt + hälften av förra (lammet) och en skål ris.
Efterrätten bestod av en ihoprullad grön pannkaka förmodligen av klibbigt-rismjöl med en chokladkake-aktig fyllning i. Jag är ju inget fan av desserter, men maken och dotra verkade gilla den. Glassen vet jag inte alls vad det var för smak, men den smakade friskt och inte så mkt mer. Jag åt upp fruktbitarna som var rätt fräscha; annanas, eh, minns inte mer.
Maken vill inte gå dit mer.
Mitt omdöme är att köket styrs av hyfsade hemmakockar. Den godaste rätten kan jag lätt återskapa hemma, och de andra rätterna vill jag inte ens försöka återskapa.

I rättvisans namn så sa tanten nåt om att det finns kantonesiska rätter som kallas "gräddigt nånting nånting" (nai-you xx) men det förlåter ingenting för min del.

Det här var den godaste rätten. Egentligen skulle det vara Shui Zhu Niu Rou, vattenkokt oxkött, men jag var sugen på lamm. Det här är lammfilslamsor stekta med salladslök. Det hade en lagom smakförhöjande sötma mitt i sältan. Jag blev mkt förväntansfull inför sista huvudrätten som skulle vara anka.

Forts

Ja, ni ser, mjölkaktigt och svenskt såsigt även här. Vackra tanten kom efter den andra rätten och frågade vad jag tyckte, jag frågade vad det var för mjölkprodukt de använt. Matlagningsgrädde, tror jag hon menade, hon sa nåt med "visp".
De här tigerräkorna (jag ångrar att jag inte valde bort dem av både miljö- och smakskäl) smakade skitkonstigt, jättegräddigt. Jag åt bara en.
O, inte att förglömma: riset var JÄTTEJÄTTEGOTT! Luftigt och smakrikt.

Forts

Att d inte var konstigt att jag var söt eftersom jag e från Hangzhou. Jag sa ska du säga, vilket verkade glädja henne. Hon var verkligen en härlig syn. Lite som MeiHua. Förrätten dumpling var sådär, mkt persilja. De godaste dumplings jag ätit i Stockholm finns på Dragon House. Jag vet att Lisa dissar stället, men jag insisterar. De är betydligt bättre än genomsnittet. Ok, de har generellt för mkt MSG i maten för sitt eget bästa, men man kan säga till dem att inte ha det.

Pilgrimsmusslorna var mkt konstiga, indränkta i sås på koriander, fisksås o nåt mjölkaktigt.

Ursäkta att det inte är nåt kvar, men det var fyra dumplings och två stora musslor. Dumplingarna var stora som hus. Jag råkade ha med mig dumplingar från gårdagens eskapader med tant Li, och vackra tanten tittade på dem och sa: "Ni har gjort dem ganska xiu-qi." vilket betyder hm...elegant och graciös enligt min Concise Oxford Dictionary. De är nämligen lika stora som en mun ungefär, för jag gillar att äta en i taget.
Tant li brukar göra "chive"-jiaozi (= gyoza (ett japanskt försök att säga jiaozi) = dumpling), men igår blev det med riven zucchini.

På En ful och en gul

Vi har valt avsmakningsmenyn. Ska bli intressant. Sa hon skeptiskt. Men innehavarinnan är väl värd en titt! Hon påminner om paranta väninnor t min mor. Mkt smink, stora gester. Kul. Hon sa pliktskyldigast

Låt drevet gå! (Björklunds lögner)

Jag fattar inte varför det inte blivit större uppmärksamhet kring Jan Björklund och hans lögner om tillståndet för den svenska skolan. P1 har gjort en föredömlig granskning som alla borde lyssna på!

Ledarsidan i SvD har försökt släta över, DN var lite skarpare, men nu har DN Kultur släppt loss jakthundarna.

Om det hade handlat om vilken annan minister som helst, säg migrationsministern, som spridit liknande lögner om hur flyktingar beter sig, så hade det nog varit annat ljud i skällan. Eller om det var finansministern...hm...där vet man kanske inte riktigt vem som gör en korrekt verklighetsbeskrivning. Hur som helst.

Utmanad av Ana

Jag blev utmanad av Ana, så här kommer mina svar sent om sider.

Vilken bok läste du senast?
兄弟 (Xiong Di=Brothers ) av Yu Hua (som skrev boken som låg till grund för filmen Att leva). Den var skitbra! Jag grät så det skvalade.
Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist. Tänkt läsa den sen matbloggarträffen våren 2007 då jag träffade Vinlusen för första gången. En av de bästa romanerna på svenska, sa han. Jag tyckte mycket om den. Sinnrik konstruktion och bra skrivet. Jag vill läsa Det går an också. Det som förvånar med Almqvist är att han var så ... modern och före sin tid vad gäller könsroller.

Vilken/vilka böcker läser du just nu?
Herrarna i skogen av Kerstin Ekman, The Tale of Genji av Lady Murasaki.

Är det övervägande kvinnliga eller manliga författare i din bokhylla?
Hm...kanske mest manliga.

När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar eller tänker du “nu har jag en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra hälften” kvar o.s.v.?
När jag gillar en bok vill jag inte att den ska ta slut för fort, då tittar jag hur mkt jag läst och försöker suga på karamellen så länge som möjligt. Ibland lägger jag till och med ifrån mig den för att den ska vara längre. Så var det med Brothers.

Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex. omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar etc?
Aldrig efter omslag eller topplistor. Mest efter tips från betrodda vänner, omnämningar i kulturartiklar, bloggar etc.

När blir en bok för lång?
Om den är bra - aldrig.

Läser du lika gärna på engelska som på svenska?
Jag läser oftast böcker på engelska - eftersom det finns så många engelsktalande människor som skriver är det ju helt enkelt så att det finns fler bra böcker på det språket! Läser så gott som lika bra på båda språken tack vare min älskade och snygge make. Han uppmuntrade mig att börja läsa engelska romaner i original när vi träffades -99. Dessförrinnan hade jag bara läst Gone with the wind när jag var 15 år och fattat typ hälften högst. Mitt andra, framgångsrikare försök att läsa på engelska underlättades av att maken är en levande svensk-engelsk ordbok.

Vilken bok blev du senast berörd/inspirerad av?
Brothers. Böcker som får mig att skratta högt eller storgråta måste vara bra.

Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig/vilken bok lämnade du senast?
Jag har lite svårt för den för ofta torra och lärda tonen i Herrarna i skogen, men emellanåt lyser det till av ett människoöde eller personligt minnesfragment som får mig att vakna igen. Men att jag framhärdar beror också mkt på att Jenny och min svärmor säger att den är så bra.
Fast jag måste faktiskt erkänna att jag använder den som sömnpiller, har den på nattduksbordet för att läsa innan jag sover. Den är mycket effektiv. Jag kommer sakna den.
Det finns liksom såna böcker, som bara egentligen lämpar sig att läsa i klarvaket tillstånd (om man inte använder den till dunklare syften som jag), och så finns det böcker som man sträckläser. Och egentligen är väl inte den ena nödvändigtvis bättre litteratur än den andra. Det är kanske som skillnaden mellan en bra actionfilm och låt säga en dokumentär om perspektivets tillkomst i konsten.

Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla/lånar du oftast?
Ha, en av de mest överrepresenterade genrerna i min hylla är helt klart "kinesisk kvinna som numera bor i utlandet berättar om sin/sin familjs tragiska historia". Annars ... hm... svårt. Böcker av eller om Proust kanske. Noveller, romaner. Få deckare. Inte så mkt fakta.

Rekommendera 5 författare:
Philip Roth, Banana Yashimoto, Otsu-Ichi (har själv inte läst ännu, men fått tips av Yiqing som har formidabel känsla för litteratur), J D Salinger, Ian McEwan.

Jag utmanar: Grått och rött, Gameboylover, Norman Fibbler, Lagers tabberas och Mat och blommor!

Dags för gris!

Den doftar underbart! Basturökt men inte farligt tror jag.

Muminvärlden var sådär.

Mer mock-museum än saker för barnen att göra. Inga knappar funkade. Ikväll fest o jazzsång.

I Finland

Sitter o väntar på att Muminvärlden ska öppna. Finnarna ligger en timme efter oss de latmaskarna. Jag e förstoppad o kissnödig. Kl bara 7, Mumin öppnar 10...lr har min mobilkl ställt om sig automatiskt? Aha ser en toa! Minnesvärda måltider de senaste dagarna: Lao Wai-lunch Ma Po Tofu m Elin då Robyn stod före oss i kön, färjekaféet igår m riktig skolbespisningskänsla o lukt av köttbullar o klistrigt mos+kycklinggryta m sönderkokt unkelbenris, mums!

Killar det inte blev nåt med 3

(Jenny säger att min blogg säger så mycket om mig. Döm själva.)

Idag kom jag att tänka på min mans spill-fobi. Mindes plötsligt hur konstig den framstod för mig när vi först lärde känna varandra. Första gången jag spillde något utbrast han: "Faaan, HELVETE!" Eller nåt i den stilen. Jag förstod inte hur någon kunde reagera så starkt för en liten pöl med utspilld vätska.

Sen dess har jag vant mig och blivit hemmablind. Tycker i rättvisans namn att han också har tonat ner det där. Det är nästan så att jag smittats lite och tycker det är oerhört jobbigt när vi har spädbarn på besök som spiller och kladdar, jag har blivit mer och mer pedantisk och vill gärna ha det rent och snyggt omkring mig. Lyckas inte alltid, men brukar i alla fall ha ständigt pågående projekt att "rensa" olika högar. Den senaste tiden har jag t ex gått igenom min pappershög på skrivbordet (hittade bl a ett kuvert innehållande 100 kr ICA-bonuscheck som gick ut i mars, samt papper ända från 2005...), min klädhög i sovrummet, badrumsskåpet, småhyllorna i städskåpet, skåpet med alla tomma plast- och glasburkar, kökslådorna, barnens leksaker etc. Jag har fått nippran på att tvättmaskinen OCH torksskåpets ovansidor ska vara rena!

Men det här skulle ju handla om killar det inte blev nåt med och inte min städmani. Den röda tråden ska vara att jag är jättedålig på spelet mellan könen, ungefär lika dålig som jag är på ironi. Om någon säger att han/hon såg en röd elefant idag så säger jag: "E det sant!?" Och då undrar jag verkligen om det är sant.

Kille A:
Omkring 98 träffade jag en man som jobbade på en konsthall. Jag sökte upp honom för jag hade fått för mig att jag skulle börja bli nån sorts konstförmedlare mellan Kina och Sverige. Han var måttligt intresserad av konstutställningen jag föreslog, men desto mer av mig. Han bjöd mig på middag hemma hos sig, och jag tackade glatt ja. Väl där var han mycket förförisk . Han tittade mig bland annat djupt och menande in i ögonen och sa:
- Jag kan göra det väldigt skönt för dig...

Det påminner mig om en kompis som i gymnasiet råkade ut för en kille som ville att hon skulle kyssas med honom. När hon sa nej kontrade han med: "Varför inte?" Hon blev förtvivlad, för hon kunde för sitt liv inte komma på någon anledning att inte kyssa honom. De var ju båda okyssta och det fanns inga större utsikter för henne att kyssas med någon annan inom en snar framtid.

Som tur var så fann jag konsthallsmannen bara oerhört komisk. Jag skrattade gott åt hans inviter tillsammans med Tommy som just då var inneboende hos mig. Tommy kände killen från studietiden och tyckte också att han hade intressant raggningsteknik.

En tid senare bjöd konsthallsmannen mig på cocktailfest i sin lilla lägenhet. Vi var kanske 10-15 personer som minglade runt. Jag blev ganska full. När jag skulle sätta mig i en av hans fåtöljer råkade jag svepa med mig det lilla smäckra bordet intill med massor av glas och flaskor. Jag hamnade i en hög på golvet och gapskrattade. Han såg lite mindre glad ut. Efter det hörde han inte av sig mer. (Undrar om jag och min man hade varit gifta idag om nåt sånt hade hänt i början av vår relation.)

Kille B:
Han jobbade med media och hade nyligen kommit till stan. Tommy och jag var ute och plockade svamp med honom den där fantastiska svamphösten 98. Typiskt nog hittade vi bara en handfull, varav ett par kantareller och EN stolt fjällskivling. En tid senare bjöd han mig på middag, och det är väl egentligen det jag menar med att jag inte kan spelet könen emellan. Maken säger nämligen att när en tjej kommer på middag hem till en singelman så är det ett tecken på att mannen har halva inne.
Så uppfattade inte jag det. Jag var arbetslös, fattig och fri och tyckte det var jättekul att bli bjuden på middag av vem det än månde vara. Att det råkade vara en ensamstående man betydde inget speciellt för mig. Klart jag förstod att mannen skulle försöka något, men då var det ju bara att förklara att jag var ointresserad. (Det har alltid burit mig emot att tacka nej till ett gratis mål mat.)
Det finns inte nån riktig poäng med den här historien, jag kan bara konstatera att B inte försökte göra något mer avancerat än att kanske pussa mig hejdå. Han gav mig en bok om Kina som jag tyvärr glömde ta med mig. Har inte riktigt kommit mig för att be honom skicka den senare.

Kille C:
Heroinist och reklamkille som var mitt sista ragg innan min man. Vi träffades på fest hos en (numera f d) god vän till mig. Jag dansade rätt vilt på festen tillsammans med en tjej som plötsligt kysste mig, och jag kysste tillbaka. Då drog hennes kille iväg henne, och jag började intressera mig för en mörkhårig kille som såg lite asiatisk ut. Han och jag gick vidare till Tivoli vid Mariatorget och hade jättetrevligt. Jag var jätteförtjust i honom och räknade med att vi skulle fortsätta hem till någon av oss. Döm om min förvåning när vi stod utanför Tivoli efter stängning och han sa: "Vill du äta frukost med mig?"

Jaha, då var det bara att ta skeden i vacker hand och inse att jag träffat på en ovanligt fin och romantisk kille som inte vill rumla runt i sänghalmen första natten, utan stämma möte en annan dag, vilket ju iofs var sympatiskt.

- OK, vad är ditt telefonnummer? Frågade jag.
Han såg lite tvekande ut men jag fick numret i alla fall, och sen sa jag hejdå.