Blåsippor

Nu är våren här!

Gatukonst

Älskar det! Vilket jobb de lagt ner. T-Hornstull.

Var tog valfriheten vägen?

Läser i en notis i SvD Näringsliv att Heathrow slutar servera pommes frites, ett tilltag i sann Jamie Oliveranda. Men hallå! Det är väl skillnad mot skolmaten? Här ska ju finnas ett stort utbud av olika slags mat. Folk kan välja själva!

Tycker det är samma slags begränsning av självbestämmanderätten och brist på tilltro till människans eget förnuft som när de tog bort rödbetssalladen från jobbets frukostbuffé. Det som var nästan det enda jag gillade. Eller, iaf en gång eller två per år. Det finns ingen majonnäs heller. Tror inte att det är nån idé att föreslå det va?

Den bulgariska tjuven

Isse och jag var inne i en affar som heter Pure, nara Westmarkt, Jordaan. De saljer egendesignade klader av bomull handvavd och uppsydda i Nepal. Agaren verkar komma darifran sjalv. Han holl pa att fota klader nar vi kom in. Jag trodde inte vi skulle hitta nat, men sa sag jag en omlottklanning i appelgront och provade den. Sen hittade jag en gron jacka m jattefin uppstaende krage etc och han var valdigt service-minded. Hjalpte oss med storlekar och pratade om sin design, lite for nara inpa, tyvarr, for han hade mkt dalig andedrakt (vilket fick Isse att fraga mig: "Har du pruttat?" Men nej, det var hans andedrakt...sorgligt nog.).

Det kom in en tjej i tackkappa och ryggsack medan vi prutade. Hon var ratt sa liten och spenslig, lite musaktigt oansenlig. Han halsade pa henne och sa att hon garna fick ropa pa honom om hon behovde hjalp.

Nar vi antligen hade kommit overens om ett pris sa drog han mitt kreditkort, tyvarr rakade han dra 460 euro ist f 160, sa det blev lite arbete med att forsoka stalla in betalningen, men det slutade med att jag fick 300 euro cash. Under tiden som hans kvinnliga partner ringde banken sa fixade han sot myntate at oss och jag lanade deras toalett.

Nar jag kom ut skulle jag just fa mina 300. Den musiga flickan var pa vag ut nar agaren plotsligt sa: Har du sett en kamera ligga har? Jag la den ifran mig nar jag skulle hjalpa de har damerna och nu ar den borta.
- Nej, sa hon.
- Ar du saker? For jag vet bestamt att jag la den har.
- Jag sag ingen kamera.
- ar du verkligen saker?
- Javisst, intygade hon. Sen slank hon snabbt ut genom dorren.

Jag sag att det var en svar situation for honom, han ville inte framsta som nan som misstanker sina kunder for stold infor oss som var sa bra kunder och just kopt flera plagg. Sa jag sa: Jag tror att hon har den, spring efter henne!
Han sprang. Hans kvinnliga kompanjon visste varken in eller ut av oro. Isse och jag var ocksa villradiga. Allt stannade upp och holls gisslan av en ickeforlost dramatik.
Vi forsokte sinsemellan resonera oss fram till om hon hade talat sanning eller inte. Vi tittade ut genom dorren och sag honom sta en bit bort och titta sokande runt omkring sig. Hur hade den tjejen kunnat forsvinna sa snabbt?

Efter ytterligare en lang stund kom han tillbaka med tjejen och han hade mycket riktigt kameran i sin hand. Hon bad sa mkt om ursakt och pastod att hon inte hade forstatt att det var deras kamera. Hon hade bara trott att den bara lag dar. Ja, ni forstar. Men hon var valdigt...ihardig. Sa att hon verkligen hade tankt komma tillbaka med den. Men agaren sa: Varfor stod du och tryckte i en port sa att jag inte skulle se dig? Varfor vagrade du lata mig titta i din vaska? Jag fragade dig flera ganger innan du gick harifran om du hade tagit den. Du sa nej. Om du hade tagit fram den da hade jag struntat i hela grejen, men nu ringer jag polisen.

Da brast det for flickan och hon sa: NEJ, forlat, forlat, snalla inte polisen! Den kvinnliga kompanjonen understrok att de verkligen hade gett henne manga chanser att erkanna, men hon hade stulit kameran anda. Agaren sa: Du stal den fast jag fragade dig, det ar bad karma!

Flickan stod dar och grat och tittade vadjande pa oss, hon fortsatte att argumentera for att hon inte alls hade tankt ta den, inte forstod att kameran tillhorde dem osv. Da kunde jag inte tiga langre.
- Du tog den och du visste mycket val att du stal! Man stjal inte! Det ar fel! Oavsett hur fattig man ar sa stjal man inte! Man jobbar! Tror du inte de har manniskorna har jobbat for sina pengar? Vad ar du for en manniska! Var kommer du ifran egentligen?
- Bulgarien, pep hon. Det lat till skillnad fran allt annat hon sagt sanningsenligt.
Jag tankte att ok, hon ar fattig. Men om hon ar har sa har hon sakert mojlighet att jobba, och dessutom sag hon faktiskt inte utblottad ut. Senare under dagen, efter att ha gatt och funderat pa handelsen, kom jag fram till att det ar battre att tigga an att stjala. Om det nu kommer till de tva alternativen.

Hon fortsatte att gnalla hela tiden. Jag sa: Ah, ta det lugnt. Det ar den hollandska polisen. De kommer inte sla dig. Du hamnar inte i fangelse. I varsta fall far du boter.

Sahar i efterhand inser jag att hon kanske var har olagligt, eller ar Bulgarien med i EU? Ja, sen januari 2007 sager Isse. Sa da kan hon inte bli utvisad heller.

Vi gick darifran efter att jag fatt mina pengar. Men tankarna hangde kvar hos den dar flickan och paret som agde affaren. Jag har god lust att ringa och fraga om polisen kom. Vad som hande. Medan jag laxade upp flickan sa berattade jag faktiskt att jag ocksa akt fast for snatteri och blivit anmald for polisen, och att det var bra for annars hade jag inte slutat.

Jag och min syrra snattade allt mojligt. Helt arligt sa var det framfor allt min syrra. Jag var alldeles for feg. Hon ville jamt snatta, jag tror det var spanningen, det kunde va doftsudd, godis, den har gangen var det schampoo. Det hade borjade nar vi kanske 5, 6 ar tidigare borjade stjala bokmarken och senare pommes pinnes pa Konsum i Kristinehamn. I Oskarshamn minns jag bara att vi stal en porrpocket. I Skogas borjade syrran vilja stjala mer och mer, storre och storre. Jag blev alltmer nervos.

Hon stoppade ner tva schampooflaskor var hos oss. Jag sag nan som tittade misstankt pa oss och ville stalla tillbaka dem. Hon var betydligt mer vaghalsig och direkt frack. Hon gick fram till den vuxne mannen som tittade pa oss och fragade nat harmlost. Han svarade snallt. Hon kom tillbaka till mig och sa: Dar ser du, han har inte sett nanting.

Nar vi betalat for vara saker som vi inte hade under jackan sa blev vi stoppade av den dar mannen. Han sa bistert: Folj med har. Och sen var det liksom bara som en mardrom alltihop. De sa att de skulle ringa vara foraldrar. Vi grat och bad dem lata bli: Ni vet inte hur de ar!
- Nej, men det vet ju ni. Sa han och det tappte verkligen till oss.

Pappa kom och hamtade oss. Han skjutsade hem oss i tystnad och vi stod och snyftade i tystnad tills han forklarade hur mycket han skamdes for oss och sen fick vi stryk. Eller var det den gangen som vi mot all formodan inte fick stryk? Det miraklet intraffade faktiskt en gang, savitt jag minns. Maste fraga syrran.

Polisen skickade oss en kallelse till domstol. De maste ha spelat oss ett spratt. Vi var 13 och 15 ar gamla. Snatteri maste ha varit lagprioriterat aven da. Men jag tycker mig minnas en kallelse och att vi ringde och fragade om vi verkligen maste dit och sa att vi angrade oss sa mkt och att vi aldrig aldrig mer skulle snatta, och att de sa att ok da, ni slipper den har gangen.

Jag har nastan aldrig mer snattat sen dess. Det var nan new age-sten som jag mer eller mindre omedvetet holl i handen pa Camden Market som hangde med mig hem. Och det ar nagra mjolkpaket som jag brukar stalla pa underredet pa barnvagnen jag anvander som dra-maten och som jag ofta glommer att stalla upp pa bandet.

Min syrra har definitivt inte snattat. Det ar jag nastan helt saker pa.

Det som kanns lite rorande trots allt med den bulgariska tjuven ar att hon pa nat satt anda fick var sympati, i alla fall min. Jag kunde inte annat an identifiera mig pa nat satt. Men jag maste ocksa laxa upp henne, precis som jag skulle ha laxat upp mig sjalv (eller min dotter) om jag (hon) betett mig (sig) pa det sattet.

Ritualer

Jag e på många sätt en vanemänniska o trygghetsnarkoman. När jag e i Holland vill jag återuppleva alla små ritualer jag hade här. Som att jag alltid köpte en macka m ost o ägg + färsk jos. Nu e d utan ägg men m senap o krasse, så gott bröd har jag aldrig sett på Albert Heijn, deras Ica. Josen ej längre pinfärsk, men riten e uppfylld. Nu ska jag bara ha lite mesigt tågkaffe oxå.

San e jag!

Meddelande till /L

Du ar en angel. Jag tackar, bockar och tar odmjukast emot det nordiska ljuset. Hela er familj ar valkommen pa kinesisk middag snarast. Puss!

Inköp

Shoppat jackor, skor, klänningar, väska, hatt och vintageblus. Ätit fantastisk mat på Japan Inn på kroggatan nära Leidseplein, som drivs av kineser! GT på Hotel American m piano o ännu ej rökfritt. Har d så bra. Pussar t alla. Just d! Stoppat o läxat upp en ung bulgarisk tjuv. Mer därom senare.

Semestergoera och Kina-Tibet

Sitter i gastrummet och datar for fullt. Laser bloggar, kommenterar, bloggar sjalv och kollar mina mejlboxar var 5e minut. Sa ironiskt att det ar pa semestern man hinner sitta framfor datorn och catcha upp med allt man skulle vilja vara uppdaterad pa.

Hittade en skitbra artikel om kinesernas syn pa Tibet hos Vinlusen, som jag genast skickade till utrikesgruppen pa jobbet. Jag forsoker att ha en neutral syn pa Tibet, trots att jag ar kines, men ibland kan jag tycka att rapporteringen blir ngt forenklad och ensidig. Kan tanka mig att det ar sa som israeler kan kanna infor Palestinakonflikten. Samtidigt skulle jag aldrig kunna forsvara det som Kina gor i Tibet. Men det ar bra att lasa pa varfor de resonerar som de gor, och se att de faktiskt gor en del bra saker ocksa, och att komplicera fragan nagot.

Dizzy head

Isse har kanalutsikt! Lagenheten ar splitterny och jag ar den forsta de har pa besok med overnattning. De har inrett med kinesisk/orientalisk feeling och det ar JATTEFINT! Blir mkt inspirerad. Men det skulle inte funka i ett hem med tva barn, sarskilt inte med 5-aring.

Jag kopte jattefina ljusstakar fran Design House Stockholm, de heter Nordic light. Isse gillar den jattemkt! Jag vill sjalv ha en! Det ar sa som presenter borde va, saker mansjalv vill ha. Riktigt lyckade presenter, som jag sjalv varit nojd med, har jag dock bara fatt till ett par gg i livet. Detta ar en.

Kande mig lite lightheaded nar jag vaknade, och lite vimmelkantig. Hade svart att halla balansen och allt snurrade lite latt. Tankte att jag kanske var bakis efter de tva 20 cl ol jag drack igar fr deras kyl. Tankte att oj, vad lite jag tal nufortiden, jag som inte ens kande mig paverkad igar.

Nar jag berattar for Isse sager hon att hon kanner samma sak varje morgon, sen gar det over under dagen. Formodligen ar det fargangorna som fortfarande dunstar! Hm... Naja, jag ska bara va har i nagra dagar, och Isse gar hemifran tidigt och jobbar till sent varje dag. De har inga barn som tar skada etc. Isse verkar fullstandigt vara sig sjalv, an sa lange...

Det ar underbart att vara har. Men jag saknar redan familjen. Tank att det ska va pa det viset. Men jag ska gora mitt basta for att roa mig och glomma dem ett tag. Om tre timmar ska jag vara utanfor det groteska slottet Dam och traffa Jet.

Marcel ringde igar och jag ska aka till Tilburg antingen sondag eller mandag. Han kanske kommer hit och clubbar med oss lordag. Idag langfredag jobbar hollandarna! Dessa lutheraner.

Isse bor i ett invandrartatt omrade 10 min kollektivtrafik fran centrum. Det ar sa harligt pa manga satt med Amsterdam, att allt ar sa nara. Samtidigt sa forstar jag att det kan vara pafrestande. De far aka40 min med bil for att kunna ta en skogspromenad. Jag har det bakom knuten pa vart hus. Isse funderar pa att flytta hem. Skulle va ljuvligt att ha henne nara igen.

Puh

I säkerhetskontrollen strax.

Asch

Missa förra tåget precis.

Nu på väg

Till A'dam, om jag hinner m flyget.

Kimchi på g

Har ändrat lite på Arirangs recept i Yukiko Dukes Fem asiatiska kök. Mer socker o uppskuren kål. Tjockare rättikastavar. Mindre salt. Blir d bra kommer recept. Klar om 7 dar.

Matmardröm

Har just vaknat från en otroligt jobbig dröm. En sort som kan kategoriseras som mardröm för mig. Nämligen den att jag ser mat, har tillgång till mat, men inte får mat.

Den prototypiska matmardrömmen brukar sluta med att jag sitter framför en skål med ångande nudlar men av någon anledning, ofta en person, förbjuds att äta av dem, vilket får mig att förbanna den personen och hans/hennes förfäder åtta generationer tillbaka.

Nyss drömde jag att min huvudsakliga uppdragsgivare hade bjudit in till företagsfest. För ovanlighetens skull (jag har varit med om 2 fester för hela företaget och de sög rätt rejält) var det överdådigt. De hade hyrt in sig i en fantastisk trädgård tillhörande nåt slott eller en herrgård, på de perfekta gräsmattorna stod på ena sidan buffébord och på andra sidan långbord folk där festade loss på maten.

Jag såg i ögonvrån att vid chefernas bord så kom de med varma rätter, varav den ena såg mer aptitlig ut än den andra. I alla fall i drömmen. När jag nu försöker minnas ser jag mest såsiga potatisar i karotter framför mig.

Själv har jag en tallrik fylld med potatissallader och nån sorts skinka eller kassler, men jag beslutar att ge mig ut på jakt efter osedda delikatesser. (Åh, denna ständiga strävan efter att hitta någonting godare...)

Längs min väg finns mängder av god mat; det är kyckling, fisk och fläsk tillagade på olika sätt. Jag ratar dem alla för att de ser lite kylslagna ut och kanske fått stå ute lite för länge. Men tanken far igenom huvudet att vad bra att de tagit ut den här känsligare maten efter att vädret slagit om och blivit lite svalare.

Så småningom bestämmer jag mig dock för att plocka åt mig lite gravad lax och andra saker, går tillbaka till mitt bord bland vännerna med händerna fulla. Sätter ner allt och upptäcker då att det viktigaste - min tallrik - är borta. Detta är väldigt tragiskt, inte för att den innehöll någon oundgänglig rätt, men jag är väldigt, väldigt hungrig nu.

Nödsituationer kräver snabba beslut och jag ger mig genast av igen för att hitta min tallrik. Tror jag kan ha satt ner den på ett grönsaksbord. Går dit - ingen tallrik. Det är nu mardrömsscenariot börjar. Jag går tillbaka en bit, ser inga kvarglömda tallrikar på borden. Fasar för att serveringspersonalen kan ha hunnit ta bort den. I så fall var mitt arbete förgäves och jag måste starta om på nytt.

Går framåt och ser till min glädje massa annan mat, till exempel stora ishavsräkor (som jag på riktigt är väldigt sugen på just nu, sen jag sett en pastarätt i Hemköps reklamblad som påminner om en rätt som Ewa G brukade laga när vi skrev uppsats på filmvetenskapen ihop: skruvpasta med lika delar creme fraiche och gräddfil + skivad purjo + svart och röd rom. Väldigt enkelt och rätt gott om man är på det humöret. Det blev jag av reklambladet, de hade nämligen räkor i också. Jag tänkte lägga i lite dill också. Och kanske byta ut skivad purjo mot tunt, tunt skuren rödlök.), så stora som jag aldrig sett i verkliga livet. (Visst är jag fanatiskt pk som inte ens drömmer scampi eller jätteräkor?)

Jag tog en näve, men hade ingen tallrik att lägga dem på. Sen ser jag kräftor som jag frestas av, men de tar för stor plats. Kommer på att jag sett travar med tallrikar på ett annat bord längre fram. Går dit. Ser ännu längre bort att bordraden slutar med en kioskdisk där efterrätter verkar sereras. Vänder på klacken.

Nu hittar jag inte tallrikarna. Hungern hugger i magen. Jag inser att jag befinner mig i en matmardröm och ger upp. Är hungrig även i verkligheten. Nu frulle med husband.

sångblandning

"Are you lonesome tonight, are you lonesome tonight, and still come back for more."
Elvis och My Fair Lady

Beläst kollega

Fin t-shirt va? Vi sitter och diskuterar fransk litteratur och svenska skådespelare. Vi dissar gemensamt Elin Klinga och Julia Dufvenius. Han tipsade om den här fantastiska översättningssajten.

Men vad är detta? Ny japan i stan!

Har ni hört talas om eller varit på Sakagura? När jag söker på aos.se så finns de inte.

Grrr, Tsarskij Sad

Till mitt försvar vill jag säga att denna bild som jag postat från min mobil ser upp och nedvänd ut när mobilen är rättvänd. Jävla Sony Ericsson. PLUS att när jag postade förra bilden så ilade tanken genom huvudet - var jag lite för övermodig nu?
Jag låter posten vara kvar som ett monument över tron på min egen förträfflighet.

Tsarskij Sad igen

Rättvänd.

På Tempo

Dokumentärfestival har premiär. Film av Krusenstjärna öppnar, kan inte låta bli tänka på att hans fru e Gyllenhammars dotter o på tv-filmen. Förresten såg jag en gammal flamma idag. Han har blivit byggare. Rejält.

Snabbmat:: Dafgårds nya inte illa

Hittade den i frysdisken. Det fanns en lax i vinsås med (riktigt?!)potatismos också, men jag är inte så förtjust i lax. Det verkar som att Dafgårds har tagit intryck av Mats-Eric Nilssons bok, på förpackningen står att maten inte innehåller artificiella smak eller färgämnen! Dessutom är det bara 0,6% salt! Riktigt bra!
Smaken är helt ok. Aprikossåsen är mild och inte för söt. Passar bra ihop med kycklingbitarna (16%) och couscousen är bättre än de flesta jag fått på krog eller hemma hos folk, dvs lös och inte hopklibbad. Dessutom smakar den inte härsket, som jag brukar tycka att couscous har en tendens att göra. Fantastiskt, helt enkelt. Hoppas den blir en storsäljare och att de utökar sortimentet!

Tidningsrubriken bredvid är avsiktligt avbildad, bra krönika om Folkpartiets omsvängning i fråga om Kina i OS ska bojkottas eller ej. Hittar den inte på nätet ännu, men den kommer nog.

Krogtips: Tsarskij Sad

Väljagad mat, god service m åtminstone en otroligt rysk servitör (kort o bögig) samt en lång som iof oxå kändes rysk. Jättegoda pelmeni, nästan som dumplingarna på Aroydee ett stenkast bort. Len tunggryta m svamp, o borsjtjen såg övertygande ut. Ska prova den nä gg. Dessutom ingår obetalbar feature vid besöket.

Ett par år efter alla andra

Nu har jag oxå sett den. Den var underbar. Gud vad jag skratta under chatscenen! Älskar hennes kläder i filmen. Förresten så gjorde jag god makrill igår.

Handgjord

Av fotograf Helena Blomkvists kille. Sett på Market.